erikajohannas.blogg.se

GODKVÄLL
egentligen så hade jag kunnat skriva om hur sjukt irriterad jag är på msk i min omgivning, just i detta huset, men . . nu ska vi inte vara sådana. För egentligen hjälper det inte att sitta och whina på bloggen (åtminstone inte idag) för det gör det bara värre.
SÅ, nu tänkte jag skriva av mig och prata om allting annat.
Jag läste igenom gamla inlägg som jag skrivit, och då tänkte jag på att fan vad rolig jag var förr i tiden, jo men det var jag faktiskt, eller åtminstone tycker jag det själv när jag läste igenom en massa nu. Det roligaste är att när jag skrev detta nu så kände jag mig så jävla gammal. Kors i taket, för det är jag ju inte.
fast samtidigt, arton år. ARTON JÄVLA ÅR! när jag var tolv ( ja jag vet men kommer fortf ihåg vad jag kände då) så tyckte jag att man var skitgammal om man gick på gymnasiet. då var det dags för giftemål och barn typ. (robin it's time!!)
och nu när jag väl ska börja SISTA ÅRET på gymnasiet, så ja, så känner jag att jag helt enkelt inte redo för barn och annat. Så jag antar att jag hade fel när jag var tolv ..

Nu när jag tänker efter så allvarligt talat, vi ska börja sista året. SISTA JÄVLA ÅRET PÅ GYMNASIET! det är ju lagom sjukt, sen är det raka vägen ut i vuxenlivet och glöm lärare som står bakom en när allt är tungt med studierna, ingen trygghet alls på samma sätt, du ska klara dig helt jävla själv.
Samtidigt är det spännande det med, att kasta sig ut i det okända som det så fint heter.

Ja jag orkar verkligen inte skriva mer nu, men jag fick sån lust att börja blogga igen efter alla dessa månader med blogginlägg = zero.

Så eftersom jag är sur på min familj och att det blev ännu värre när dom inte handlade godis till mig, så ska jag strejka genom att gå ut och dricka upp ALL ( mo ha ha) deras coca ...
Det är drygt 1,5 liter kvar. Det grejar jag, INGA PROBLEM!
Så går det när man inte handlar godis, maddafuckers!!

(och nej, jag har aldrig påstått att jag är mogen även fast jag är 18 hela år, och ett halvt)
Bild från insparken i ettan så är inlägget fulländat!

ibland är det så att tankarna snurrar och man undrar vad som är rätt och fel. Och efter ett tag finner man sanningen inom sig själv, finner svaret.

Ett tidigare inlägg jag publicerade var texten till låten "paperweight" Jag har några ord och meningar i fetstil. Ett annat inlägg är att jag ska våga vara känslosam, för att jag faktiskt har blivit kär nu.
Allt det handlade om dig
Mina fina jävla perfekta pojkvän
det roligaste är att jag tror inte att han vet om att jag ens har en blogg. Han kanske vet men jag har ett svagt minne av att jag sa något om att jag aldrig publicerade något där. ha ha, men det gör jag ju nästan inte. Så han behöver inte veta detta heller! hihi
För även fast jag ångrat så himla mycket vad jag gjort mot dig ibland, det är inte mycket, men ibland tar alkoholen övertag och får en att bli en helt annan person, någon som man verkligen inte är annars, och att jag vet att jag kan vara tjurig ibland och bete mig som en jävla bitch, men innerst inne är det inte så jag menar. För du är verkligen det bästa som hänt mig. Någon som kom i perfekt tid. Någon som fick mig att tro på kärlek igen. Du kom precis då jag skrev i bloggen att jag kände mig "harmonisk" jag var liksom redo för allt igen, jag var redo för att hitta en pojkvän och allt var det innebar.
Och så kom du.
och för att vara helt ärlig så tänkte jag att jag aldrig kunde vara extremt kär i någon, det kommer aldrig gå, jag kommer aldrig bli det. men du har förändrat mig, förändrat mig till max. Och det till något positivt.
Jag är inte så känslokall som jag var innan. Och jag vet att jag är fruktansvärt tjatig, men fyfan vad jag saknar dig hela tiden. alltid. jag vet att jag alltid säger "bara 10 minuter" när jag ska ringa dig, men så blir det nästan alltid runt en timme. Även fast vi inte alltid säger så mycket, så tycker jag om att höra dig, eftersom jag inte får träffa dig.
Du är nog den mest snällaste personen som finns dessutom. Även fast jag kan bete mig som ett svin, så är du alltid så jävla snäll. Nästan för snäll, det är okej att bli arg på mig ibland. Fast du blir det inte ändå så inte lönt jag säger det.
Jag älskar att umgås med dig med, just för att jag trivs så himla bra med dig, du gör tillvaron så jävla mycket bättre. Du är inte bara en pojkvän, du är också min bästa vän. Någon som jag har sjukt roligt med. Och någon som alltid finns där för mig. Och jag är så fruktansvärt tacksam över det, ska du veta.
Och jag tänker ta tillvara på all tid jag får med dig, och vara lycklig över varenda sekund. Vi har träffats i ett halvår nu, varit tillsammans i fyra månader, 6 dagar, 14 timmar, 27 minuter.
Och mer ska det bli, så jävla mycket mer.
Det jag vill få fram med detta inlägget, är helt enkelt att jag älskar dig. Så himla, jävla mycket. Min underbara finaste älskade pojkvän.
Det roligaste är nog att han aldrig kommer läsa detta, för han vet inte att min blogg existerar. Men, det känns bra för mig ändå iallafall. Är han snäll nog i helgen kanske jag visar det för honom, men bara kanske
<3

Tänkte jag kunde lägga upp denna låten, just för att den sammanfattar precis allt jag hade kunnat skriva i det här inlägget. hur jävla lyckligt lottad jag är över att jag har just dig.