erikajohannas.blogg.se

FAN VAD JAG ÄR LYCKLIG!

ja, ville bara berätta det liksom.
känns verkligen som jag inte har något liv just nu, sitter uppe halv 3 och bara lyssnar på musik och stirrar på en jävla ful bakrundsbild på datan med några jävla höstlöv? Höstlöv? varför har jag höst när vi 1. har vinter. 2. vill ha sommar, jag ska ändra nu. bums!

See you later, alligator!

WOHOOO TAGGA TILL IKVÄLL!!!!

jag ska kolla på film, men tänkte att jag kunde slänga upp en partyhit till er ändå ....

Jag och mamma är ute och går i skogen med Henna


Jag: Fyfan vad äcklig Henna är !!

Mamma: vadådå?

Jag: Hon luktar på andras KISS, hur jävla fräscht är det?

Mamma: men du luktar ju på andras snoppar ..

hahaha, ja det är precis det jag gillar och sniffa på om kvällarna ...

Varje morgon tar jag en liten "kopp" med en vitamindryck som smakar pekka, och det är tydligen bra för kroppen också. Iallfall, jag tänkte bara hjälpa Charlotte lite på traven, ge henne lite råd och så ...

Charlotte: Jag får fan sjukdom på sjukdom, är alltid sjuk :D

Jag: gör som jag! jag tar en sup varje morgon och sen c-vitamin drycker all day long :D

Charlotte: Dricker du sprit varje morgon?

Jag måste säga att det är INTE kul att sitta och läsa igenom samhällen inte

Jag förstår noll, zero, nada och jag blir så jävla förbannad på en massa cpord jag inte fattar!! Det får mig att känna mig så otroligt korkad.

Hur som helst, så är jag klar med samhällen nu 5 i 8. (jag hade faktiskt varit klar tidigare OM det inte vore för att jag beslutade mig för att lyssna på musik i 2 timmar innan jag satte igång. det är liksom den här " Klockan fyra börjar jag plugga! .... klockan blir 4, klockan blir kvart över 4... när klockan är kvart över 4 bestämmer jag mig för jag kan ju inte börja plugga NU kvart över fyra så jag tar halv 5.... klockan blir halv 5.... därefter tjugo i fem... jag tänker äh, vi tar 6... och så fortsätter det. tills jag bestämmer mig för att såhär kan jag fan inte hålla på!! sätter mig demostrativt i min datastol och TVINGAR mig själv att öppna den älskade....gröna....fina...samhällsboken... JAPP! där står det ... Internationella relationer...
Jag blir lika lycklig varje gång ..

Efter att jag pluggat samhäll tänker jag att YES ENGELSKAN VÄNTAR MIG!

Jag sjunker ihop igen.

Bestämmer mig för att lyssna på musik

Har bestämt mig för att börja plugga om en kvart efter att ha ätit något och lyssnat på musik.

Då kan man fråga sig, när ska jag börja denna gången?

Plugga:
"jag säger bara en sak ... överskattat!"

Det är så många bestämda lagar om hur det ska vara här i livet. Att du ska få en bra och ordentlig grundutbildning, sedan ska du välja gymnasielinje, du ska få utbilda dig ännu mer om något du är intresserad av, sedan efter det ska du gå yttligare en utbildning så att du blir något bra som du får bra betalt för och kan "göra vad du vill". Ni som går byggprogrammet, går den utbildningen sen är ni i princip färdigutbildade och får börja jobba direkt (om ni inte vill vidareutbilda er vill säga), vi på samhäll ekonomi går ju faktiskt här för att "lära oss lite mer om företag osv, ekonomi, kunna ha en bred utbildning så att vi ska kunna bli i princip vad som helst". Dom på natur likadant, dom förväntas oftast bli något stort som läkare, veterinär, pilot och så vidare. Innan var min dröm lite det där, bli något bra och få bra betalt, bli någon att se upp till. Folk säger till mig "Jaså du går samhäll ekonomi, då ska du väl gå kanske den utbildningen och bli det och det och det".
fan alltså, jag är trött på det där. Jag ägnar halva mitt liv åt UTBILDNING? Visst utbildning är otroligt bra och allt det här, men borde man inte leva också? Och då menar jag inte leva såsom jag redan gör: festa, umgås med underbara vänner, unna mig själv och så vidare, utan jag menar verkligen leva.

Folk är rädda för framtiden, folk säger att "jag vill utomlands, se världen!" men egentligen kommer dom stanna i Sverige, få en bra utbildning, bli något tråkigt jobb som dom ska jobba med livet ut, och säga att "men jag hade bra lön så jag kunde oftast resa utomlands". Jag blir så jävla rädd att jag själv ska bli en sådan person. För det vill jag inte.
Jag vill leva på riktigt, jag vill få ut något av mitt liv. Det finns så himla mycket jag vill göra. Jag vill bara packa en väska efter studenten och åka iväg till något drastiskt såsom att jobba på en ranch i Australien i 1 år, åka till Mallorca och vara där en hel sommar och utbilda mig till bartender, inte för att jag vill bli bartender, utan för att det hade varit en kul erfarenhet, åka till något tropiskt land där jag kanske bestämmer mig för att utforska grottor, havet eller vad fan som helst. Allt här hemma bleknar i jämförelse med vad som finns där ute. Jag vill ine vara feg och sitta här hemma om 20 år och inte ha gjort allt det jag ville. för att jag inte vågat, för jag är rädd för det nya och att jag kommer vara alldeles själv där ute, utan någon alls, inte känna någon alls, tusentals mil hemifrån. Jag menar, hur långt bort ligger inte Australien i jämfört med Sverige?

men jag känner att det är det värt. Jag kommer känna mig så otroligt vilsen men samtidigt faktiskt känna att här hör jag hemma, jag vill inte leva ett tråkigt liv. Jag lever hellre luspank och gör något jag älskar än att sitta i en tråkig jävla kostym och sitta och trycka på ett jävla tangentbord, vad fan är det för liv?

Redan nu har jag börjat tänka att "bra utbildning efter gymnasiet, man skaffar familj, gulligull, vi skaffar hus gulligull, skaffar barn gulligull och en golden", det har alltid varit sån jävla hets med att man ska hitta en man och sedan skaffa barn, utan det är man inget? eller?. Kärlek behöver man, men man behöver inte alltid ha så jävla bråttom. Lev och se vad som händer. Jag tycker inte att det har sån stor betydelse längre, inte alls. Att jag mår bra och att jag lever ut mitt liv på riktigt är huvudsaken.

Jag vill ha äventyr, kärlek, passion, känsla av fara, lycka, frihet - och jag får inte det genom att inte tänja på gränserna. Det känns som om jag vet lite mer vad jag vill göra efter gymnasiet nu.
Jag vill leva.

För ganska längesen blev jag utmanad av Sandra (jag vet att det är meningen att jag ska länka och allt det där men jag har tyvärr glömt bort vad du heter på bloggen (hahaha förlåt <3) och jag har tänkt på det där att jag BORDE nog göra det eftersom jag ändå inte har något liv och alla andra av mina coola snubbar till kompisar har gjort det, så ja. Jag gör det NU, bättre sent än aldrig! Dessutom kan jag faktiskt säga att jag fick den här awarden av Naddan också eftersom hon skrev på sin blogg "Gör det alla som vill". Så jag vill göra det, så jag tänker göra det också.
Så alltså, visst borde jag kopiera in den där grejen med " Gör detta om du har fått denna awarden ", men det pallar inte jag så jag gör som Naddan: Ni som vill göra den gör det, för alla dom jag hade tänkt och länka till har redan gjort den, så känner att jag är liite sent ute. Och blablabla, nu tänker jag berätta 7 helt ofattbara intressanta fakta om mig själv, yiiiipppiiiee!:

1. Jag har en annorlunda form av bacillskräck. Det är inte så att jag absolut DÖR om någon tar en klunk av min cola, men innan den personen ska få den där klunken av colan så är mina obligatoriska frågor: Är du förkyld? Har du ont i halsen? Ont i magen då? .. osv, det är nämligen så att jag är så otroligt rädd för att få sjukdomar, så jag är lite, ja... överdriven kanske? Och ja överdriven it is, för så fort någon annan än jag har använt mitt lypsyl, så måste jag torka av lypsylen INNAN jag tar lypsylen på mina egna läppar. Och folk märker inte det så noga eftersom jag lite diskret tar fingret över lypsylet bara efter någon annan använt det. Är det någon som har märkt att jag torkar av det på det sättet är det fan ett under för jag tycker själv jag är jävligt diskret med det hahaha.

2. Jag har empati för saker som inte lever. Om jag är i en affär, och min mamma ber mig att hämta låt oss säga ett schampo, så står där kanske 10 schampo och lite sådär ensamt står ett annat schampo lite avsides från dom andra. Då bara MÅSTE jag ta de schampot för jag tycker så jävla synd om schampot annars, för det är alldeles ensamt. MEN, precis när jag har tagit det schampot så börjar jag fråga mig själv: är det något fel på det schampot för att det stod alldeles själv? Så då brukar jag vanligtvis lägga tillbaka schampot för att ta ett annat som är lite avsides, men ändå inte för mycket. Och så brukar jag snällt ställa det andra schampot bredvid dom andra. omtänksam till tusen är jag! (samma med kundvagnar, tycker så otroligt synd om den stackars lilla kundvagnen längst in som säkert aldrig blir använd, tyvärr vore det ett jävla jobb att få ut den kundvagnen och använda den, hehe)

3. Jag har blivit beroende av kyckling. Det räcker väl med att jag säger bara den meningen? På senaste tid har jag bara blivit helt besatt av kyckling, varje gång mamma frågar vad vi ska äta är mitt svar: KYCKLING KYCKLING KYCKLING I ALLA DESS FORMER! finns inget godare än kyckling, bara så ni vet.


4. Jag har ett litet behov av att få "sista ordet" när det gäller bråk osv. jag MÅSTE säga något innan jag loggar ut så arg jag är, eller i verkligheten MÅSTE säga något innan vi kanske blir sams igen. Det kan vara vad som helst, det kan vara något otroligt fånigt bara jag får sista ordet. Samma under tiden jag väl bråkar, brukar jag fundera ut hur jag bäst kan få "ledningen i bråket". Är det bäst att vara " lugn och trevlig " så den andra retar sig på mig så in i helvete? Eller ska jag "skrika "och berätta precis vad jag tycker och tänker, vilket är bäst? Med sista ordet behöver jag inte mena alltid att jag JUST ska säga något ord innan vi avslutar bråket, utan med sista ordet kan också vara något som jag tyckte va just "sista ordet", något som jag kände att jag fick ledningen med, och det enda en person kan säga efteråt är dumma saker som bara framstår den personen som en jäkla nolla. Det är det jag menar med sista ordet, jag har något sorts behov av att absolut inte visa mig svag. " att, jag bryr mig inte". (utom då för mina vänner förstås)


5. Jag är sjukt öppen av mig. Jag är inte en som "håller inne vissa känslor" när folk frågar, utan jag bara öser ut precis hur jag känner, exakt hur jag tycker och så vidare. Jag bryr mig liksom inte. Dock gäller bara detta när det gäller grejer om MIG, inte om något någon annan berättat för mig såsom Nathalie, Elin osv osv. Det är också en liten grej jag har som jag lätt för, det är att om någon har sårat någon av mina vänner, så får jag ett sånt ofattbart stort hat mot den personen, jag tycker den är helt knäpp i huvudet. Jag hade kunnat nita någon hårt i huvet om någon fått för sig att gå på mina vänner, eller om den sprider ut en massa dumma saker. Jag har ett behov av att ge igen när det gäller sånt. Jag avskyr människor som är så sjukt falska och ger sig på andra människor som knappt gjort något.

6. Jag har en väldigt stor självdisciplin. Ska jag göra något då GÖR JAG DET. Det finns liksom inget som heter "att jag inte kommer inte göra det". Utan jag bara gör det. Ska jag plugga historia på onsdag då ska jag plugga historia på onsdag om jag så ska göra det 23:59. (Ni hajjar)

7. Vi avslutar med det bästa: Jag är inte särskilt fin i kanten, faktum är att jag är ganska grisig av mig. jag tycker det är så otroligt kul att berätta för folk att jag har mens, "nu ska jag gå och bajsa", hoppsan jag fes, osv, min familj blir nog knäpp här hemma för jag berätta i 99 % av fallen ALLTID vad jag ska göra när jag går in på toalatten, Kissa vs bajsa? Och har inte någon märkt att jag fisit så måste jag berätta det. Även för andra människor utanför min familj, såsom mina vänner och ja, faktiskt betydligt andra också. Och detta är något Nathalie egentligen borde lagt till på sin lista (nadalian.blogg.se) för hon är precis likadan som jag! (sorry att jag avslöja dig Nathalie :()


Såppp, det var alla 7. Intressant/ointressant vetfan men jag tycker trots allt det är ganska kul att jag kom på SJU st, fan asså, I did it!

Over and out

Jag kom på en ganska rolig sak som jag gjorde när jag var liten.

Min mamma tyckte så himla mycket om äldre saker, ni vet gamla möbler osv som hon rustade upp litegrann men ändå behöll det där antika, fina som hon tyckte så mycket om. (nu behöver ni ju inte tro att vi har värsta gammaldags huset men hon har vissa gamla saker såsom spinnrock, gammal mangel osv). Hur som helst så när jag var liten, jag vet inte hur liten men jag var inte alls gammal. Så ville jag göra min mamma glad. Jag tänkte, att eftersom hon älskade gamla saker så mycket så skulle hon bli överlycklig om jag önskade mig gamla saker i julklapp. Sagt och gjort, på min önskelista stod det "Gammaldags kläder". hahaha, och jag föreställde mig alltså mig klädd i såna där gamla klänningar dom hade på 1900-talets början nån gång. Min mamma blev inte glad, utan snarare förvirrad och kom och fråga " Erika, vad menar du med gammaldags kläder?"

Hahaha, ganska roligt minne måste jag säga. Det är fan ett under att jag fortfarande kommer ihåg det hahaha.

Finns ingen bättre film än Australia
"I'm just as capable as any man"
"You gotta have some hurt in your heart for someone, if you don't love, if you don't love, you've not a life brother"

Min hund har förmågan att öppna min dörr, sticka in huvudet och nivet, bara kolla sådär på en på det där hundaktiga sättet. Hon går inte in, hon bara står där i dörröppningen. Sedan, så går hon fantamej därifrån UTAN ATT STÄNGA DÖRREN EFTER SIG? Jävligt dålig stil det där ...

ibland är drömmar jävligt jobbiga, fruktansvärt onödiga och hemska. Och då snackar jag inte om mardrömmar utan bara drömmar om vissa personer, drömmar som man absolut inte vill drömma.

Och egentligen hade jag kunnat skriva ett skitlångt inlägg om just dessa drömmar, men när jag vakna i morse, efter att ha drömt just en sån här dröm tre nätter i rad. Så bestämde jag mig för att det var bra att jag drömde dessa drömmar. För då lär jag mig att ta itu med det problemet innan det ens har hänt. För jag klarar mig så jävla bra, jag har inte alls förändrats till något dåligt, jag är jag och det har jag alltid varit. Och jag är som jag är och vill någon ändra på det så är det jävligt synd om den personen för det går inte. Jag är jävligt stolt över att vara jag och att ha det som jag har såsom vänner, familj och andra underbara saker. Att trycka ner mig leder inte till något bra i slutändan, att trycka ner mig går bara inte. För alla motgångar jag får det gör mig bara starkare och hur jävla dåligt jag än kan må över ditten och datten, så är det bara att kasta ner skiten i papperskorgen och move on liksom ... Att du som person mår så jävla bra av att klanka ner på andra att andra är "äckliga" och dylikt det är synd om dig för du minskar bara som person i andras ögon :) Det är skoj det tycker jag, att när man som person har allt: vänner, familj, bra framtid, flickvän/pojkvän. då är det avskyvärt underbart att säga saker till andra såsom " du är äcklig, du är dålig, fyfan för dig". det är en sak som jag tycker är obeskrivligt roligt. För det visar bara att man inte har det så bra som det verkar. Att man egentligen vill något som aldrig kommer ske, för vissa personer försitter sina chanser till ett bra liv. För om några år, eller egentligen mycket tidigare. inser man att FAN! jag var ju dum i huvudet som sa så, eller gjorde så. Och yeah, that sure is true! Man borde tänka innan man gör saker, särskilt om dom personerna som man egentligen tycker bra mycket om. En annan väldigt betydlig sak är att säga saker till folk så som" ja du har väl hört en massa, han/hon snackar väl skit om mig nu". Varför tänker man så emellanåt? Alla är inte lika dåliga som den personen i fråga.

Så det jag vill få fram med den här texten är att man ska aldrig låta någon trycka ner en själv. Man blir bara starkare och varje jävla dag ska man vakna upp och tänka hur bra man har det. Om man så är sjukt förälskad, har sjukt bra vänner, Har en underbar familj och en lovande framtid så ska man alltid tänka på just det som är bra. och tänka på att inte klanka ner en annan även om den har sårat en som fan. för det vet jag om att jag har gjort, sårat folk menar jag. Men det är ingen ursäkt för att ge igen. Men jag ska ge igen. och visa mig själv att jag är bäst och att Nathalie, Elinsoley, Elin och absolut andra med är kanonbra vänner som jag älskar över allt annat. We're girlpower you know, och ger sig någon på en, ger dom sig på alla!
I sure love my life.

Lite smått roligt att Elinsoley satte igång "This is Malmö bitch" högt och tydligt på vår fransklektion. Vår kära lärare kom helt förstörd och sa åt oss och skruva ner 2 gånger och sedan " Denna musiken är nog inte något för alla ", ännu mer förvånad blev hon när hon hörde " THIS IS MALMÖ BITCH!". Jag vet inte riktigt vad hon kommer tro om oss i fortsättningen faktiskt ...

Jag och Nathalie hade disco idag i musiksalen.
Den här låten var Nathalie bäst med trummorna till och den får en att läänga till fredag så here you go:

Boozer-This is Malmö bitch!