I sure love my life
ibland är drömmar jävligt jobbiga, fruktansvärt onödiga och hemska. Och då snackar jag inte om mardrömmar utan bara drömmar om vissa personer, drömmar som man absolut inte vill drömma.
Och egentligen hade jag kunnat skriva ett skitlångt inlägg om just dessa drömmar, men när jag vakna i morse, efter att ha drömt just en sån här dröm tre nätter i rad. Så bestämde jag mig för att det var bra att jag drömde dessa drömmar. För då lär jag mig att ta itu med det problemet innan det ens har hänt. För jag klarar mig så jävla bra, jag har inte alls förändrats till något dåligt, jag är jag och det har jag alltid varit. Och jag är som jag är och vill någon ändra på det så är det jävligt synd om den personen för det går inte. Jag är jävligt stolt över att vara jag och att ha det som jag har såsom vänner, familj och andra underbara saker. Att trycka ner mig leder inte till något bra i slutändan, att trycka ner mig går bara inte. För alla motgångar jag får det gör mig bara starkare och hur jävla dåligt jag än kan må över ditten och datten, så är det bara att kasta ner skiten i papperskorgen och move on liksom ... Att du som person mår så jävla bra av att klanka ner på andra att andra är "äckliga" och dylikt det är synd om dig för du minskar bara som person i andras ögon :) Det är skoj det tycker jag, att när man som person har allt: vänner, familj, bra framtid, flickvän/pojkvän. då är det avskyvärt underbart att säga saker till andra såsom " du är äcklig, du är dålig, fyfan för dig". det är en sak som jag tycker är obeskrivligt roligt. För det visar bara att man inte har det så bra som det verkar. Att man egentligen vill något som aldrig kommer ske, för vissa personer försitter sina chanser till ett bra liv. För om några år, eller egentligen mycket tidigare. inser man att FAN! jag var ju dum i huvudet som sa så, eller gjorde så. Och yeah, that sure is true! Man borde tänka innan man gör saker, särskilt om dom personerna som man egentligen tycker bra mycket om. En annan väldigt betydlig sak är att säga saker till folk så som" ja du har väl hört en massa, han/hon snackar väl skit om mig nu". Varför tänker man så emellanåt? Alla är inte lika dåliga som den personen i fråga.
Så det jag vill få fram med den här texten är att man ska aldrig låta någon trycka ner en själv. Man blir bara starkare och varje jävla dag ska man vakna upp och tänka hur bra man har det. Om man så är sjukt förälskad, har sjukt bra vänner, Har en underbar familj och en lovande framtid så ska man alltid tänka på just det som är bra. och tänka på att inte klanka ner en annan även om den har sårat en som fan. för det vet jag om att jag har gjort, sårat folk menar jag. Men det är ingen ursäkt för att ge igen. Men jag ska ge igen. och visa mig själv att jag är bäst och att Nathalie, Elinsoley, Elin och absolut andra med är kanonbra vänner som jag älskar över allt annat. We're girlpower you know, och ger sig någon på en, ger dom sig på alla!
I sure love my life.
