Varsegod, publicerat.
Ursäkta att jag inte har skrivit nu på ett tag, eller det kanske bara har varit 2 dagar, men. har inte varit riktigt alert pga. mycket som har hänt osv. men nu drar jag igång med ett åsiktsinlägg så kan ni få säga vad skit ni vill sen.
Tänker börja med att säga hur skrämmande det är hur mycket folk förändras. Folk som man tyckte så otroligt mycket om förändras och behandlar en som skit. Det är riktig tläskigt att se någon man bryr sig om av hela sitt hjärta, förändras och bli ett monster. Det skär i hjärtat. Det skär i hjärtat av minnen, och glada upplevelser, och att se detta bli till skit. Folk som blir kär i någon, och får tacken tillbaka genom att bara driva med den. Eller bara, göra allting för denna personen, och han eller hon i gengäld vara så extremt, intim kompis med den här personen, fast den egentligen tycker om någon annan. Folk misstolkar, och folk vill så mycket. Att dom till och med kan gå över på andras sida för att få den dom vill ha. Men vafan människor stå på er, stå på er för det ni verkligen vill! och tycker framförallt. Sluta vara någon annan än vad ni egentligen är, VA ER SJÄLVA! Istället för att vara knähundar åt andra. Ni alla går efter vad en jävla person tycker. Den som man ser upp till. det finns ingen som är bättre än alla andra tro mig, ni är lika bra allihopa och framför allt: du är underbar. ja fyfan vad du är underbar. synd bara att du inte visar det. Fyfan vad jag gråter nu. jag gråter av sorg, besvikelse och en hel jävla massa ilska. HUR I HELVETE KAN FOLK FÅ ANDRA ATT MÅ SKIT GENOM ETT RENT JÄVLA SKITSNACK? Hur i helvete kan folk kalla andra för en jävla massa skitgrejer? Och framförallt, hur kan någon som älskar en så in ihelvetes jävla mycket och som man även SJÄLV älskar bete sig som en idiot genom att snacka skit och skrika grejer efter en när det inte ens handlade om den. Men nej, man låtsas som ingenting. Man låtsas som ingenting genom att vara som vanligt och vara ngn man älskar att skratta med. Men det är inte så enkelt. Det är inte så enkelt att förlåta för varje gång man tänker igenom det blir man så jävla sjukt ledsen eller arg. Hur fan kan man göra ngt sånt? Det finns ingen vett i oss människor ibland, vi förändras så otroligt mkt. Vi förändras till både det bra och det dåliga. Och förlåtelse är svårt, svårare än något annat. För man vet aldirg om det är rätt eller fel att förlåta. MAn vill, man vill ha det till ngt bra och man tänker att tänk om det här hade varat så mycket längre? Istället för det här pisset? men sen visar kanske skitsnacket en persons rätta jag. vem vet eller hur? synd bara att det här är inte du. det här är inte ni, det här är någon sorts knäpp, svart mask som ni för helvete få dra er av nu. Jag saknar dig. Jag saknar er! Och jag saknar den här världen utan sådana här grejer. Men jag får väl ta det antar jag. Att jag är något glömt. något man kan snacka skit om. något man kan skrika grejer efter i skolan. något som man älskar men inte gör ngt åt. något som man behandlar som skit. och framförallt. något man gör så sjukt jävla ledsen och verkligen delar den här människan mitt itu, får den att sjunka till botten. La ni märke till det att jag skrev NÅGOT. för jag är tydligen inte någon längre. för hade jag varit det hade man gjort mig mer värd. Men icke, som dom flesta säger. ICKE ICKE ICKE. Men vet ni vad? Jag är faktiskt någon. Jag är någon med känslor, tankar och fan så mycket mer vett än vissa andra. för jag skriekr integrejer efter folk i skolan, jag slår inte dom, jag mobbar inte dom. för det är det ni gör. Psykisk mobbing kallas det. och jag har varit med om det nu ett antal gånger, och det skär i hjärtat varenda jävla gång. Men jag har några som aldrig viker av vid min sida, några som faktiskt bryr sig om mig. några som inte gör så att jag ligger och kvider så ont det gör och så jävla stor lust jag har att skära mig i tusentals delar så att blodet bara sprutar ut. Och det är mina vänner. mina jävla underbara otroliga vänner som gör mitt liv värt att leva. Några som jag älskar så det inte finns ord till det. Några som verkligen BRYR sig. Och jag kan bara säga tusen, miljoner, jävla gånger tack för ni gör verkligen min dag. Ni är många, ni är toppen och ni är bäst kort och gott!
Nu har jag gjort det, jag har skrivit blogg. Varsegod här har ni det. skrivet med tankar, funderingar och en hel del känslor och slutligen publicerat.
Jag vill kunna le mot dig, och ta in det här underbara om och om igen. Eller så gör du som förut, och förstör det ännu mer.
Och Nathalie: jag älskar dig, jag älskar dig så det inte finns ord till det. och vet ni vad? Vi tycker om att blogga. Suck on that.
Tänker börja med att säga hur skrämmande det är hur mycket folk förändras. Folk som man tyckte så otroligt mycket om förändras och behandlar en som skit. Det är riktig tläskigt att se någon man bryr sig om av hela sitt hjärta, förändras och bli ett monster. Det skär i hjärtat. Det skär i hjärtat av minnen, och glada upplevelser, och att se detta bli till skit. Folk som blir kär i någon, och får tacken tillbaka genom att bara driva med den. Eller bara, göra allting för denna personen, och han eller hon i gengäld vara så extremt, intim kompis med den här personen, fast den egentligen tycker om någon annan. Folk misstolkar, och folk vill så mycket. Att dom till och med kan gå över på andras sida för att få den dom vill ha. Men vafan människor stå på er, stå på er för det ni verkligen vill! och tycker framförallt. Sluta vara någon annan än vad ni egentligen är, VA ER SJÄLVA! Istället för att vara knähundar åt andra. Ni alla går efter vad en jävla person tycker. Den som man ser upp till. det finns ingen som är bättre än alla andra tro mig, ni är lika bra allihopa och framför allt: du är underbar. ja fyfan vad du är underbar. synd bara att du inte visar det. Fyfan vad jag gråter nu. jag gråter av sorg, besvikelse och en hel jävla massa ilska. HUR I HELVETE KAN FOLK FÅ ANDRA ATT MÅ SKIT GENOM ETT RENT JÄVLA SKITSNACK? Hur i helvete kan folk kalla andra för en jävla massa skitgrejer? Och framförallt, hur kan någon som älskar en så in ihelvetes jävla mycket och som man även SJÄLV älskar bete sig som en idiot genom att snacka skit och skrika grejer efter en när det inte ens handlade om den. Men nej, man låtsas som ingenting. Man låtsas som ingenting genom att vara som vanligt och vara ngn man älskar att skratta med. Men det är inte så enkelt. Det är inte så enkelt att förlåta för varje gång man tänker igenom det blir man så jävla sjukt ledsen eller arg. Hur fan kan man göra ngt sånt? Det finns ingen vett i oss människor ibland, vi förändras så otroligt mkt. Vi förändras till både det bra och det dåliga. Och förlåtelse är svårt, svårare än något annat. För man vet aldirg om det är rätt eller fel att förlåta. MAn vill, man vill ha det till ngt bra och man tänker att tänk om det här hade varat så mycket längre? Istället för det här pisset? men sen visar kanske skitsnacket en persons rätta jag. vem vet eller hur? synd bara att det här är inte du. det här är inte ni, det här är någon sorts knäpp, svart mask som ni för helvete få dra er av nu. Jag saknar dig. Jag saknar er! Och jag saknar den här världen utan sådana här grejer. Men jag får väl ta det antar jag. Att jag är något glömt. något man kan snacka skit om. något man kan skrika grejer efter i skolan. något som man älskar men inte gör ngt åt. något som man behandlar som skit. och framförallt. något man gör så sjukt jävla ledsen och verkligen delar den här människan mitt itu, får den att sjunka till botten. La ni märke till det att jag skrev NÅGOT. för jag är tydligen inte någon längre. för hade jag varit det hade man gjort mig mer värd. Men icke, som dom flesta säger. ICKE ICKE ICKE. Men vet ni vad? Jag är faktiskt någon. Jag är någon med känslor, tankar och fan så mycket mer vett än vissa andra. för jag skriekr integrejer efter folk i skolan, jag slår inte dom, jag mobbar inte dom. för det är det ni gör. Psykisk mobbing kallas det. och jag har varit med om det nu ett antal gånger, och det skär i hjärtat varenda jävla gång. Men jag har några som aldrig viker av vid min sida, några som faktiskt bryr sig om mig. några som inte gör så att jag ligger och kvider så ont det gör och så jävla stor lust jag har att skära mig i tusentals delar så att blodet bara sprutar ut. Och det är mina vänner. mina jävla underbara otroliga vänner som gör mitt liv värt att leva. Några som jag älskar så det inte finns ord till det. Några som verkligen BRYR sig. Och jag kan bara säga tusen, miljoner, jävla gånger tack för ni gör verkligen min dag. Ni är många, ni är toppen och ni är bäst kort och gott!
Nu har jag gjort det, jag har skrivit blogg. Varsegod här har ni det. skrivet med tankar, funderingar och en hel del känslor och slutligen publicerat.
Jag vill kunna le mot dig, och ta in det här underbara om och om igen. Eller så gör du som förut, och förstör det ännu mer.
Och Nathalie: jag älskar dig, jag älskar dig så det inte finns ord till det. och vet ni vad? Vi tycker om att blogga. Suck on that.
Kommentarer
Postat av: nathalie
Jag älskar dig <3
VI <3 BLOGGA !!!!!
skrik hur mycket ni vill suckers.
Postat av: sandra
i'm here for you <3
och jag håller med.
Trackback